Det finns många olika orsaker till att du kan få ont i knät. Några exempel på detta kan vara ledbandsskador, artros, slemsäcksinflammationer, skador på den inre menisken, överbelastning eller felbelastning, snedvridning, förslitningsskador eller muskelinflammationer.

Vissa av symtomen kommer smygande under en längre tidsperiod medan andra uppstår plötsligt. Hur det ska behandlas beror förstås helt på vilken typ av skada som har uppstått. Ibland räcker det med egenvård i form av förebyggande åtgärder som vila, lättare träning och ett knäskydd eller knästöd för att stabilisera. Om du däremot inte vet vilken typ av skada du har, om smärtan ökar i intensitet eller om den inte ger med sig så bör du söka professionell hjälp av exempelvis kiropraktor, naprapat eller sjukgymnast.

Knäets anatomi

Knäleden (3 stycken sammansatta leder) är människokroppens största led. Den är till största delen uppbyggd av ben, menisker, brosk och ligament, även kallat korsband eller ledband. Utöver detta så har vi även patella, bursor och muskler. Knäleden utsätts dagligen för en enorm belastning och detta medför att skador lätt uppstår.

Vad är brosk, Bursa, menisk och ligament?

brosk bursa korsband ledband var sitter dom

Där skelettdelar möts sitter det en typ av bindvävnad som kallas för brosk. I knäleden sitter alltså ledbrosk, även kallat hyalint brosk. Det har som uppgift att verka stötdämpande och tillsammans med ledvätska göra det smidigt för benen i leden att glida mot varandra. För att hålla brosket friskt så är det mycket viktigt att träna och röra på sig ofta.

Bursor (slemsäckar)finns överallt i människokroppen och verkar med sin glidyta för att minska friktioner mellan ligament, muskler och ben.

Menisker är C-formade broskskivor som skyddar lederna, fungerar som stötdämpare och gör knäet mer stabilt.

Ligament, ledband eller korsband är ett band gjort av bindväv som kopplar ihop benen i leden med varandra.

Ont på insidan av knäet? De 3 vanligaste orsakerna

Som idrottare löper du större risk att ådra dig en knäskada då belastningen är stor. Men även du som är stillasittande, har ett monotont arbete eller är äldre än 40 år ligger också i riskzonen.

Meniskskada

Oftast så uppkommer en meniskskada av att du vrider knät samtidigt som du belastar det. Detta sker oftast i sporter som kräver snabba stopp eller vändningar exempelvis fotboll, bordtennis, handboll, tennis, badminton och slalom. Det kan uppkomma sprickor eller så kan en bit av menisken lossna. Symtomen kan vara att leden låser sig, värk när du sitter på huk, skarp smärta vid vridning, att det gör ont vid tryck och svullnad.

Förr så tog man ofta bort menisken via operation, men då det ledde till fler fall av artros så ändrade man tillvägagångssätt vid denna typ av skador. Nu brukar man därför låta det gå ett par veckor för att se om det läker av sig självt, vilket många meniskskador gör, speciellt med hjälp ifrån sjukgymnast (fysioterapeut). Annars kan man gå in via en titthålsundersökning alternativt magnetröntga för att se vad som eventuellt behövs åtgärdas.

Inre ledbandsskada

Uppkommer oftast vid vridning med belastning eller efter ett hårt tryck mot insidan av leden som du kan få av exempelvis en hård tackling. Symptomen är kraftig smärta vid skadetillfället, det kan också förekomma svullnad och du kan känna dig svag i benet. Om inte ledbandet har gått av så brukar det räcka med vila, sjukgymnastik och ett ortos (knäskydd) för att stabilisera upp leden. Rehabiliteringen bör inte påskyndas då risken blir att försämring istället sker.

Artros

Artros utvecklas långsamt under flera år. Brosket i knäleden blir ojämnt vilket leder till att benen i leden inte glider lika bra mot varandra längre.  Du löper större risk om du är överviktig, tidigare har haft en meniskskada, nedsatt muskelfunktion, idrottar på elitnivå, har ett arbete där du ofta står på knäna eller har släktingar med artros. Oftast kommer artros efter 40-års åldern och blir sen vanligare desto äldre du blir.

Symtomen kommer smygandes och innebär knäledslåsningar, knastrande och knakande ljud, ont vid knäböjning, smärta, stelhet, och svullnad. Du kan få ont av att gå i trappor, värk vid stillasittande, knät kan kännas väldigt varmt, inflammation i ledkapseln.

Några av riskfaktorerna kan du faktiskt själv göra något åt. Som att gå ner i vikt och träna regelbundet. Det viktiga är att träna upp starka muskler runt knäet som orkar bära upp din vikt.

Behandlingen är olika beroende på omfattningen men kan bestå av rehabilitering som exempelvis artrosskolor, sjukgymnastik, knäskydd och knästöd (ortoser), kryckor eller käpp, viktminskning med hjälp av dietist. Är det väldigt smärtsamt kan du behöva en kortisonspruta, läkemedel mot inflammation, operation där man kan byta ut knäleden mot en knäledsprotes. Följdsjukdomar som kan uppstå av svår knäledsartros är övervikt, depression, andra ledskador på grund av felbelastning och diabetes.

Knäartros olika stadier av artros i knät

NEDAN HITTAR DU KNÄSTÖD FRÅN EN VÄRLDSLEDANDE LEVERANTÖR”

Knästöd och Knäskydd

Andra anledningar till knäskador utöver smärta på insida knä

Bursit / Slemsäcksinflammation

Bursor finns runt alla leder och senor i kroppen. Vid överbelastning, långvarigt tryck eller vid reumatisk sjukdom kan slemsäcken bli inflammerad.

Rodnad, ont vid tryck, svullnad och smärta när du rör leden är de vanligaste symtomen. Du behöver oftast ingen behandling utan det kommer mest troligt läka av sig självt inom ett par veckor. Det du kan göra är att fortsätta röra på leden men undvika att lägga för mycket belastning på själva bursan. Receptfria läkemedel, fysioterapi och eventuellt en kortisonspruta kan behövas.

Schlatterknä och hopparknä

Schlatterknä eller Schlatters sjukdom är en inflammation i senfästet vid lårmuskeln. Senan sitter på en knöl strax under knäskålen och den knölen svullnar och gör ont. Den vanligaste åldern att få Schlatterknä är mellan 8–15 år. Drabbar mestadels den som växer fort och idrottar mycket.

Symtomen är svullnad, smärta när du springer, går i trappor eller hoppar.

Schlatter läker nästan alltid ut av sig självt. Du kan försöka undvika aktiviteter som medför smärta, tejpa knät eller använda dig av ett specifikt schlatterskydd (knäskydd).

Hopparknä är lokaliserad till framsidan av knäna och förvärras vid ansträngning. Drabbar dig som utövar en idrott med många hopp som exempelvis basket eller volleyboll. För att inte förvärra patellaskadan så krävs rehabilitering samt knäskydd eller knästöd för att stabilisera knäskålen.

Knäskål ur led (patellaluxation)

Betydligt vanligare bland flickor i nedre och övre tonåren. Kan bero på ett kraftigt slag mot knäskål eller vid dans och gymnastik. När du har starkare muskler på utsidan av låret så tenderar knäskålen att dras utåt vilket kan leda till att den hoppar ur led. Detta gör mycket ont och vissa kan behöva hjälp av vården att få tillbaka knäskålen till sin rätta plats. Om den väl 1 gång har hoppat ur sitt läge så är risken större att det sker om och om igen. En fysioterapeut kan hjälpa dig med övningar för att stärka upp musklerna på insidan av låret, men enstaka fall behöver en operation.